
Om
Lund
När
Lund under 1100- och
1200-talet var säte
för ärkebiskopen
byggdes ett stort
antal kyrkor runt om
i staden och kloster
i staden. Som mest
fanns det 27 kyrkor
i Lund. I och med
reformationen 1536
revs nästan alla
kyrkor och kloster.
Att
Lund är en
medeltidsstad märks
främst i gatunätet
som på sina håll
har sett likadant ut
i århundraden.
Dessutom har centrum
form av ett mänskligt
hjärta som är
typisk stadsbyggande
under medeltiden.
Det finns även ett
fåtal medeltida
byggnader, såsom
domkyrkan, Liberiet,
Sankt Peters
Klosters kyrka och
Krognoshuset. Stäket,
Kungshuset i Lundagård
och Karl XII-huset på
Katedralskolan är
andra gamla
byggnader.
I
övrigt var det fram
till slutet av
1800-talet vanligt
med korsvirkeshus.
Ett sådant är
Wickmanska gården,
som dock brann ner
år 2002, men är
resturerade och
inhyser en ungdomsgård
idag.
Under
slutet av 1800-talet
ersattes många småhus
med flervåningshus.
Under denna period
byggdes bland annat
Katedralskolans
huvudbyggnad, Grand
Hotel,
Universitetsbiblioteket,
universitetsbyggnaden
och flera lasaretts-
och
universitetsbyggnader.
De allra flesta
byggnaderna i Lund härstammar
från 1800-talets
slut eller
1900-talet.
Gatunätet
i Lunds stadskärna
är på många ställen
många hundra år
gammalt. Under
1900-talet har dock
en del förändringar
gjorts. Så här
skrev den andra
upplagan av Nordisk
familjebok, utgiven
år 1912:
- De
äldre delarna
af staden kunna
icke sägas vara
välbyggda.
Under de senare
åren ha dock
genom upptagande
af nya
byggnadsområden,
gaturegleringar
och liflig
byggnadsverksamhet
härutinnan
gjorts stora förändringar.
Detta
fortskred under första
halvan av seklet.
Under 1960-talet
hade de borgerliga
partierna planer på
att skapa en
fyrfilig motorväg
rakt igenom stadskärnan,
det s.k.
"Genombrottet."
År 1958 fattades
beslut om att hus
skulle rivas för
att bygga en
trafikled rakt genom
Lunds stadskärna.
Opinionen svängde
dock och år 1968 röstade
man för att stoppa
planerna. Därigenom
undslapp Lund samma
öde som
Klarakvarteren i
Stockholm. Dock hade
det redan rivits en
del hus för att
trafikleden skulle
komma fram, bland
annat den prunkande
Carlsson Trädgård
vid Bankgatan där
det numera finns en
bussterminal (!)
samt Vårfruskolans
park. Detta område
står i princip
fortfarande helt
obebyggt.
Under
1960-talet ändrades
uppfattning i stort
och man gick mer in
på att spara, varför
områden som Nöden
delvis finns
bevarade idag.
Utanför
centrum präglas
Lund av
universitetets och
Tekniska högskolans
lokaler, Lasarettet
samt
bostadsbebyggelse av
mer eller mindre
utpräglad förortskaraktär.
Det finns även äldre
bebyggelse i bland
annat Värpinge by
och delar av Östra
Torn.
Många
som arbetar i Lund
är pendlare, inte
minst p.g.a. en
politiskt initierad
bostadsbrist med åratal
av schismer angående
hur staden skall växa
i framtiden. Under
tiden åser Lund en
allt ökande
biltrafik såväl
inne i tätorten som
på infartsvägar
och landsvägar i
omgivningen.
De
viktigaste
infarterna till tätorten
är Fjelievägen,
Malmövägen och
Dalbyvägen. Andra
fardleder som leder
in i orten är E22,
Sandbyvägen, Svenshögsvägen,
Norra Ringen och järnvägen
(Södra stambanan
samt Västkustbanan).
Min
tid i New York